Vårgårda – Arkeologiska undersökningar längs E20
Masthuggskajen
Undersökningsområdet omfattar flera olika delytor inom Masthuggskajen (1960:2928) i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Fornlämningen gränsar till Göteborg 216 som utgörs av de arkeologiska lämningarna efter staden Göteborg.
Masthuggskajen sträcker sig från stadsområdet i öster till Stigbergsliden i väster och utgör södra stranden av Göta Älv. Masthamnar och varv har funnits längs den södra älvstranden redan under 1600-talet. Begreppet masthamn syftar på våtförvaring av mastvirke och timmer. Den tidiga etableringen av masthamnar inom det aktuella undersökningsområdet är delvis okänd.
Kartan som ses på bild är ett allmänt utsnitt från Riksantikvarieämbetets Fornsök.
Sandarnaboplatsen – Göteborg 15
Rio Göteborg kommer under perioden april-juli 2019 att utföra en större arkeologisk undersökning inom fornlämningen Göteborg 15:1, även känd som Sandarnaboplatsen.
Boplatsen är en så kallad eponym boplats, vilket betyder att den har fått ge namn till en kultur/tidsperiod i västsvenskt mesolitikum – Sandarnakulturen.
Följ vårt arbete nedan, där vi kontinuerligt uppdaterar med nya inlägg från undersökningen.
Arkeologisk utredning i Öxnered, Vänersborgs kommun
Staden Nya Lödöse
Vi har arbetat med den största stadsarkeologiska undersökningen som genomförts i Västsverige någonsin!
Under 2013 startade den största stadsarkeologiska undersökningen som någonsin genomförts i Västsverige. Utgrävningen som pågick (2013-2018) i stadsdelen Gamlestaden i dagens centrala Göteborg berör den tidigmoderna staden Nya Lödöse som låg här mellan åren 1473 och 1624. Projektet är ett samarbete mellan tre aktörer och Rio Göteborg har arbetat på platsen sedan 2012.
Mer resurser och information från Staden Nya Lödöse hittar ni på projektets hemsida som finns här.
Projektet ger även ut en populärvetenskaplig tidning som går att hämta här i pdf format:
Trankärr 2:1 Ytterby socken, Kungälvs kommun. Arkeologisk utredning.
Den arkeologiska utredningen föranleddes av den kommande byggnationen av en cykel- och gångväg, en nedläggning av VA-ledning samt en planerad byggnation av en ny ridanläggning inom nämnda fastighet. Utredningsområdet utgörs av en vägsträckning på cirka 1 kilometer samt en angiven yta på cirka 150 meter x 150 meter, totalt är det cirka 42 000 kvadratmeter stort. Ytan består huvudsakligen av åkermark, men omfattar även södra delen av Trankärrsgården. Höjden över havet varierar mellan 10-15 meter.
Innan fältarbetet påbörjades genomfördes en kart- och arkivstudie i syfte att få en bättre bild av kulturlandskapets utveckling inom utredningsområdet. I fält inventerades området först okulärt med fokus på att identifiera lämpliga boplatslägen samt potentiella gravar i höjdlägen. Området undersöktes därefter med 44 sökschakt som upptogs med maskin i en jämn fördelning över undersökningsytan. Detta för att utreda om området innehöll fornlämningar.
Varken fornlämningar eller lösfynd framkom, däremot identifierades en övrig kulturhistorisk lämning i form av en odaterad stenläggning som påträffades söder om den nuvarande Trankärrsgården. Den kartografiska rektifiering som utfördes i samband med den arkeologiska utredningen avslöjade att 1600-talsgården Trankärr som låg på platsen var försedd med en skvaltkvarn och ansluten damm. Ett eventuellt järnåldersgravfält identifierades också på samma karta. Rio Göteborg anser att detta bör beaktas i det fall ytterligare exploatering sker i anslutning till Trankärrsgården. Inga vidare antikvariska åtgärder föreslås inom det nu aktuella utredningsområdet.
Groddjursinventering på golfbanan i Torslanda
Golfbanan består av en 18-hålsbana och en 8-håls korthålsbana, belägen vid havet på den sydvästra sidan av Hisingen. På golfbanan finns nio dammar, vilka samtliga omfattades av inventeringen av groddjur. Både större och mindre vattensalamander är sedan tidigare kända från området, bland annat från en inventering 2011. Den större vattensalamandern är, liksom mindre vattensalamandern och övriga groddjur, fridlyst. Den större vattensalamandern är även upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, bilaga 2 och 4. Detta innebär att man dels ska utse speciella bevarandeområden för arten (Natura 2000-områden), dels att dess lek- och viloplatser ska skyddas samt att arten inte får fångas eller dödas. I Sverige har detta skrivits in i Artskyddsförordningen.
Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, ofta i fuktig lövdominerad skog, men i början av våren söker sig salamandrarna till dammar för att leka. Under lekperioden, som vanligen inträffar mellan april och juni, utvecklar hanarna en tandad ryggkam. Längs svansens sidor framträder en silverskimrande strimma. Under leken uppvisar salamandrarna ett parningsspel i vegetationen på grunt vatten. Under sena vår- och försommarkvällar visar hanarna upp sig för varandra och för honorna. Efter parning och befruktning fäster honorna omsorgsfullt äggen ett och ett invikta i bladen på vattenväxter. Äggen utvecklas sedan till frisimmande larver som lever i dammen under några månader innan de utvecklas till vuxna individer och vandrar upp på land.
Hane och hona av större vattensalamander i en av dammarna på golfbanan. Honan är delvis skymd av vegetation. Notera hanens karaktäristiska ryggkam.
Kvällsinventering vid en av dammarna på golfbanan.
Naturvärdesinventering inom Båstorp 6:7 m.fl., Ale kommun
Området för den planerade detaljplanen är cirka 5 hektar stort och ligger strax väster om väg E45 cirka 5 kilometer norr om Älvängen. Området utgör en del av ett öppet jordbrukslandskap som ligger på den östra sidan av en skogbevuxen bergås. I väster gränsar området mot skog och i övriga riktningar till befintliga villor och jordbruksmark. Planområdet ligger i utkanten av det stora området Grönåns dalgång som är utpekat som regionalt bevarandevärt odlingslandskap. Inventeringsområdet motsvarade i stort sett det preliminära planområdet.
Inventeringen utfördes enligt den svenska standarden för naturvärdesinventering (NVI), SS 199000:2014. Syftet med naturvärdesinventeringen var att identifiera och avgränsa geografiska områden i landskapet som har positiv betydelse för den biologiska mångfalden samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa.
Naturvärdesinventering inom Nödinge-Stommen 7:1 m.fl., Ale kommun
Inventeringsområdet är cirka 1,9 hektar stort och ligger i den östra delen av Nödinge samhälle. Den norra delen av inventeringsområdet utgörs av igenväxande öppen jordbruksmark och skogsdungar, medan den södra delen består av kuperad bergig skogsmark. På östra och norra sidan om området rinner Hållsdammsbäcken. Bäcken och det omkringliggande odlingslandskapet är utpekade som värdefulla miljöer av både länsstyrelsen och Ale kommun. Hållsdammsbäcken är också utpekad som riksintresse för naturvård och en del av inventeringsområdet ligger inom riksintresset.
Inventeringen utfördes enligt den svenska standarden för naturvärdesinventering (NVI), SS 199000:2014. Syftet med naturvärdesinventeringen var att identifiera och avgränsa geografiska områden i landskapet som har positiv betydelse för den biologiska mångfalden samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa.
Ett exemplar av blomkålssvamp Sparassis crispa påträffades i inventeringsområdet under fältinventeringen. Arten är en signalart med medelgott signalvärde.