Gravfält vid Ytterns IP

Text av Erik Sanzén

Under våren och den tidiga sommaren har man kunnat sett, mitt emot Ytterns IP i Kungälv (Fig1), flitiga arkeologer på de intilliggande höjderna. Området har varit känt länge som gravfält men många intressanta frågor återstår att besvara. Blandat med hejaramsor från barnen vid fotbollsplanen bredvid har vi försökt förstå vad forntidens människor har skapat här. Som det ofta blir, ju mer man undersöker något, desto fler blir frågorna.

Fig.1 Översiktsbild över området

RIO Göteborg har fått uppdraget att utföra en arkeologisk utgrävning av fornlämningarna L:2021:6078 och L:1959:1922 vid Ytterns IP. I den här artikeln kommer vi gå lite djupare på L:2021:6078 som har identifierats som ett gravfält.

Bakgrunden till varför vi utför en undersökning just nu är att i framtiden kommer området att bebyggas med en ny arena. Eftersom alla fornlämningar är skyddade enligt lag måste en genomgripande undersökning utföras innan marken bebyggs, för att värna om vårt gemensamma kulturarv.

Kungälvsområdet är mycket intressant för oss arkeologer, då där finns många spår av forntida mänsklig aktivitet. Exempelvis rester av den medeltida staden Kongahälla vid Nordre älvs strand, vilken kan ses som en förlaga till den moderna staden Kungälv. Även äldre försvarsverk som Ragnhildsholmen och Bohus fästning som vittnar om en tid då relationerna med våra grannländer var lite kyligare.

I närområdet till de fornlämningar som vi undersöker nu, har arkeologer tidigare år hittat flera boplatser. Kanske kommer undersökningen av detta gravfält att även ge en liten fingervisning till datering av närliggande boplatser. Vanligtvis är gravfält placerade på höjder och har i vissa fall boplatser nära sig. Troligtvis placerade man gravfält på kullar just för att de skulle synas, både av människor som levde där och för dem som passerade genom landskapet.

Fig.2 Exempel på stensättning

Sammanlagt har vi undersökt ett tjugotal gravar. Gravarna är runda stensättningar (Fig.2) som dominerar den norra sluttningen av berget, när man betraktar antalet och mängden sten kan man inget annat än beundra arbetet som lagts ned en gång i tiden. Dock har tidens tand och modernt skogsbruk gått hårt åt några av gravarna. Varje stensättning är unik i sig men vi har märkt att de oftast har en diameter på ca fyra meter och att de är relativt grunda eftersom stenen har staplats nästan direkt på moränen eller berghällen. En av gravarna, en stensättning hade en särskild intressant detalj: graven hade en skålgrop på vardera sida av en av de större kantstenarna (Fig.3). Skålgropar förknippas oftast tillsammans med större hällristningar. Dock förekommer det, som i detta fall, att dom ligger för sig själva. Tilläggas skall att vi letade mycket noga på berghällarna runt omkring efter fler ristningar, men tyvärr fann vi inte flera. Skålgropar dateras vanligtvis till bronsålder.

Fig.3 Arkeolog Thomas Johansson visar upp kantsten med skålgrop.

Vi har även under tiden vi har undersökt området funnit andra arkeologiska anläggningar, så som stolphål och härdrester som kan visa på annan mänsklig aktivitet som har skett på platsen. I stensättningar som dessa begravdes oftast människor kremerade i urnor som varsamt placerades i gravarna. När vi började lyfta på stenarna stod det snabbt klart att bevarandegraden av organiskt material var väldigt låg, samtidigt som många av stensättningarna var fyndtomma. De fynd vi hittade bestod av ett fåtal avslag från flinta och små skärvor av keramik. Länge såg det ut som att det var allt, tills vi undersökte två gravar som bägge innehöll brända människoben. Spåren syntes som små mycket sotiga svarta fläckar i jorden. När vi tittade närmare visade det sig att de innehöll resterna av en kremering tillsammans med keramik, och grävdes ut noggrant och med stor försiktighet (Fig.4).

Fig.4 Ivriga osteologer i intensivt arbete med att tolka ben.

Det som väntar nu är svar på proverna vi tog i stensättningarna och anläggningarna samt analyserna av de kremerade benen. Svaren kommer förhoppningsvis ge en mer precis datering om när människorna gravsattes.

Vad har då denna utgrävning för betydelse i slutändan. Även om det visades sig att gravfältet var relativt fyndfattigt gentemot antalet gravar som fanns kan de två urngravarna ge intressanta resultat. Så som utgrävningarna som tidigare gjorts i gravfältets närhet och vidare i Kungälv hjälper detta till att skapa en helhetsbild av Kungälvs forntid och kan i förlängningen bidra med extra pusselbitar till allas vår förhistoria.